Värdekedja
Vad är textilservicebranschens värdekedja?
En värdekedja används för att beskriva hela kedjan av aktörer som är involverade i att leverera en slutprodukt eller tjänst. Inom textilservicebranschen börjar kedjan med produktion av råvaror som används för att tillverka textilier. Det kan vara ett bomullsfält, en oljeplattform eller ett skogsbruk – beroende på materialen i dina textilier.
Foto: Karl Wiggers on Unsplash
Materialen måste sedan transporteras till fabriker, med energi och kemikalier för att bli textilier. Detta sker ofta i flera steg, med mellantransporter, innan textilierna slutligen når tvätteriet. Tvätteriet använder också kemikalier och produkter som också tillverkas av råvaror i olika delar av världen.
Dessa processer skapar jobb och skatteintäkter, men i alla delar av denna kedja finns också risker för negativ miljöpåverkan eller att någon av alla som arbetar på bomullsfält, fabriker och inom transportsektorn kommer till skada.
Hur kan textilservicebranschen minska risken för negativ påverkan på värdekedjan?
Genom att få kunskap om alla länkar i verksamhetens värdekedja kan risker identifieras och handlingsplaner upprättas för att minimera dem. Det kan till exempel vara att välja leverantörer i länder som har tydliga lagar och regler kring arbetsmiljö och minskad miljöpåverkan, eller att göra platsbesök för att säkerställa att produktion i fabriker sker på ett sätt som är förenligt med internationella överenskommelser om arbetstagares rättigheter.
En viktig del är att skapa tydliga krav på leverantörer i hur de ska arbeta för att minska negativ miljöpåverkan och säkerställa att alla arbetare har en bra arbetsmiljö och lön.
Ökad cirkularitet kan också vara ett sätt att minska riskerna i värdekedjan genom att kräva färre råvaror som ska levereras.
Case: Kontroll av värdekedjan
Textilier tillverkas ofta långt borta från Skandinavien. Att ha kontroll över vad som händer i alla fabriker och alla mellanstadier är väldigt svårt. Ett sätt att hantera detta är att samarbeta med företag som är specialiserade på att kontrollera att leverantörer lever upp till kundernas krav.
Amfori BSCI (Business Social Compliance Initiative) är en sådan organisation. Deras uppförandekod handlar om arbetsmiljö, nolltolerans mot barn- och tvångsarbete, rimliga arbetstider och löner, rätten att organisera ett fackförbund, men också miljöskydd och affärsetik (t.ex. anti-korruption).
Varje år ser BSCI till att flera platsbesök görs hos bland annat textilproducenter utifrån deras uppförandekod. Leverantörerna graderas mellan A till E. Som kund kan du bestämma att dina leverantörer ska nå minst en viss nivå på denna skala.
Läs mer här..
Foto: Moonstarious projekt on Unsplash
Case: Certifierad värdekedja
Ett sätt att hantera kontrollen av värdekedjan är att efterfråga leverantörer som är certifierade enligt SA8000.
SA8000 visar att leverantören har ett tredjepartscertifierat systematiskt arbete för att säkerställa goda arbetsförhållanden.
Några exempel på krav på certifierade företag är:
- Förbud mot barnarbete (under 15 år i de flesta fall) där certifierade företag måste avsätta medel för utbildning av barn som kan bli av med jobbet till följd av certifieringen.
- Arbetare ska inte tvingas lämna över sina identitetshandlingar eller betala "depositioner" som ett anställningsvillkor.
- Högst 48 timmars arbete per vecka, med minst en ledig dag per vecka och ett tak på 12 timmars övertid per vecka som kompenseras med premie.
- Lönerna måste uppfylla alla lagstadgade minimikrav och ge en inkomst som är tillräcklig för att täcka grundläggande behov, med åtminstone en viss fritidsinkomst.
Quiz – Vad har vi lärt oss om värdekedjan?
Vad är textilservicebranschens värdekedja?
